När jag satt i bilen igår kväll för att hämta G tänkte jag vidare på bloggande och skrivande. Min blogg är just nu full av sånt som jag vill göra sen och man skulle lätt kunna få för sej att jag lever för nåt som komma skall och inte i nuet. Och så är nog läget. Jag trivs inte särskilt bra med att bo i lägenhet, ensam med grabbarna och bara ha gubben hemma på helgerna. Jobbet är bra, men jag gillar inte systemet som råder inom barnomsorgen nu (budgeten styr över barnens välbefinnande och deras möjligheter till utveckling. In med fler barn i grupperna så blir det billigare, strunta i att personalen inte hinner med det pedagogiska, typ). Jag försöker överleva genom att pyssla, träna och fantisera om hur livet kan bli när G gått ut skolan till våren...

Ett sånt tidsfördriv kan vara att blogga om oväsentligheter.  :)   Nu ska jag visa några bilder hemifrån mej, men för att få lite text tillsammans med dem så gör jag flera inlägg. Då kommer de ju i "fel" ordning men det får ni leva med. Vana bloggläsare tycker väl inte att det är nåt fel...

Den här filuren bor i min fruktkorg. Han ser lite ilsken ut men är helt ofarlig. Jag vet inte vad för sort han är eller var han eg kommer ifrån, men han är tyst och vaktar frukten väl. Jag tyckte inte att han platsade på förskolan dit många av hans kompisar fick flytta när vi lämnade huset - han har en omättlig aptit nämligen, och kan nog äta onyttiga saker (typ legobitar och annat som fastnar i magen) om man inte ser sej för.

Sitter vid datorn och väntar på att G ska vilja ha skjuts hem. Han är och spelar rollspel med kompisar i Kusmark och han vill inte att jag ska komma så tidigt. Men jag är ju rätt kvällstrött och vill få det hela undanstökat, det tar drygt en halvtimme fram och åter. Å andra sidan är rollspel en social aktivitet (antar jag) i jämförelse med dataspelandet och därför måste jag bita ihop och försöka roa mej en stund till.

Jag har sett "på spåret" med gubben, stickat en bit på fingervantarna (som jag inte hunnit med i veckan), läst mina favorit-bloggar (plus några till) och gläds med mina internetvänner när de är glada och lider med dem i tråkiga stunder. Eva stickar småsockar just nu och Mia har fastnat på januarisockan, så jag ska nog inte sticka några såna. Astrid (fint namn va?) gör kläder till nallar och Fale Artuts får ska snart ha lamm (å, den som kunde hälsa på och gosa då, men det är för långt dit). Grete-Kristin väntar barnbarn och stickar för fullt men Fröken Fräken har varit mycket förkyld i höst så stickningen har fått stå tillbaka till förmån för symaskinen.

Men min riktiga favoritblogg just nu handlar inte alls om stickning, inte om något handarbete alls. Den handlar om lill-Stian, en hemlös kattunge som numera bor i ett jourhem hos Johan och Johanna. Ni som bor närmare kanske ska ta er en funderare om ni inte behöver en liten katt att ta hand om, eller varför inte två? Det finns gott om behövande katter i Åkeshov, och för den delen i t ex Umeå också. Men jag kan inte ha katt just nu, vi bor inte rätt för mer djur just nu. Vi saknar vår Ceasar som inte kunde leva längre när vi flyttade från huset, han hade inte klarat att bo så här. Men så fort vi installerat oss nån annanstans (vi bor kvar här tills G slutat nian i vår och vi hittat lämpligt annat boende, troligtvis i Lycksele) så ska jag ha mer katt! Antagligen inte från Åkeshov, transporten blir för lång. Men som sagt - det finns katter här i norr också. Jag hoppas att Stian hamnar hos rätt matte eller husse, det förtjänar han.

Det där var några av de bloggar jag följer. Alla mina bloggvänner vet kanske inte att jag varit där, jag är inte världsbäst på att kommentera, men jag jobbar på det. Det är ju väldigt kul att få respons på sin blogg!! Tack alla ni som lämnar trevliga avtryck hos mej!!  :D 

Stickningen har blivit lidande i veckan som gått. Vi har haft personalträff en kväll, en kväll skjutsade jag G på teaterkurs och sen har vi tränat två kvällar. Åsså är jag ju rätt kvällstrött, som sagt, så vantarna står liksom still. Men det blir nån råd med det också med tiden. Jag söker ju nya projekt nu, skulle som sagt behöva (?) en kofta till - men jag är också väldigt sugen på att prova köpa ett sockgarnspaket av Garnhärvan. Själva "lotteri"-momentet tilltalar mej och ett kilo garn för 600:- blir ju betydligt billigare per hekto än om man köper nystan för nystan...  :)  Men behöver jag mer sockgarn? Och 600:- är ganska mycket pengar  för mej... Om jag får en ordentlig löneförhöjning (har varit på lönesamtal idag) tvekar jag nog inte.

Nu kommer H hem, (redan?), och då är det kanske dags att he sej iväg och hämta den andre. H påstår att det är varmt ute - och allt är ju relativt. vi har haft -20 i två dar, i Lycksele har de haft -35, och nu är det bara -7.  Nästan sommar. :)  Härligt!

Ha´re!

Fortsättning följer på gamla projekt: Min finkofta. Den använder jag när jag ska bort (nä, jag blir aldrig snyggare än så men ofta betydligt sämre klädd ;)  ) för många av mina snyggare tröjor känns lite kalla så här på vintern, och på sommaren har jag den som ytterplagg. Den låg länge färdig utan knappar, tills mamma förbarmade sej och satte dit de bruna knappar som sitter där än.

Garnet är ett bomullsgarn, inhandlat via Garntjänst och trevligt att sticka av. I nuläget är jag på jakt efter ett liknande projekt fast i en mörk färg. Det är ju inte alltid man vill vara aprikos... :)

Tänkte att jag skulle visa något av de stickningar jag gjort "förr". Det här är min lusekofta och min stolthet när det gäller stickat. Tyvärr slits även det man är rädd om när man använder det. Tröjan är stickad i ett norskt ullgarn, med ett OS-namn som jag inte minns just nu. Kan det heta Nagano? Jag köpte det i alla fall från Garntjänst i Kilafors - det företag som jag anlitade mest för garnköp förr i världen. Och vem vet, jag kanske söker upp dem igen framöver? De har inte hakat på socktrenden fullt ut utan har fortfarande mest tröjor och koftor på menyn. Detta garnet har de dock inte kvar.

Många andra bloggare har så fina bilder på sina bloggar. Jag äger en kamera som barnen mest använder, och de håller på att vara riktigt duktiga på att fota. Mina fantasier om fantastiska kort från specielle tillfällen har däremot falnat, kameran följer ju aldrig med när det händer nåt. Nu har jag däremot tagit fram den för att visa vår fina vovve för er, han är ju vårt mjukisdjur...  =) Men han är en herre med egen vilja och inte ett dugg bortskämd  :D Åtta år har han hunnit bli och vi har tur som har mormor och morfar som kan ta hand om honom på veckorna när vi jobbar för mycket.

Mina fingervantar är färdiga. Eller, som ni ser på bilden nästan färdiga, jag har inte fäst trådarna.... Men de känns rikigt bra. Kanske något små åt mej men antingen går de ut sej eller så hittar jag någon som de passar bättre åt.

Så fort de var klara började jag på nästa par, ett par i herrstorlek. H hade ju beställt ett par. De gör jag i ett tvåtrådigt yllegarn från Garntjänst, Kilafors Svenskull. Jag var dit i somras och besökte butiken och då följde detta garn med hem. Konstigt...  =)  Nu funderar jag på att beställa garn av dem till en kofta att ha som "fin-kofta". Visst finns det mycket garn och många beskrivningar på nätet, men jag upplever det svårt att kombinera mönster och garn så att det blir bra. Latmasken tycker det känns enklare att handla garn och mönster samtidigt. Och ska det bli en fin kofta måste jag nog ha ett mönster...

Årets första riktiga arbetsdag är avverkad. Jo, jag jobbade ju i måndags med, men då planerade och städade vi mest. Idag var den första för många av oss, och vi skulle ha nästan alla barn... trodde vi. Nån var sjuk och nån var fortfarande ledig så vi hade en jättebra grupp på sju glada barn som lekte och stod i. Tänk om de som bestämmer kunde inse värdet av att barngrupperna inte var så stora!!!

Efter jobbet har G och jag varit på träning. Redan nu hotar sensei med att vi inte kommer att klara graderingen om vi inte lär oss det vi inte kan nu... =S  Men jag har en förvissning om att vårterminen är lång och jag SKA träna på så att det gröna bältet blir mitt innan sommaren.

Ha det gott!!

Idag på julens sista (helg-)dag tog H och jag bilen och åkte på en caching-tur, trots att jag inte tänkt jaga några under vintern. Det har kommit ut många nya cachar i Skellefteå under de senaste månaderna. Snart är Skellefteå som Lycksele - det finns en cache i varje gathörn.   =D

Vi hittade fem stycken. Sen frös vi och bilen var nästan översnöad. Men snön gömmer snyggt våra spår så att nästa jägare inte ser var vi gått...  =)Det är kul att se alla finurliga sätt att gömma skatterna på - att man kan komma på ställen så där. Jag funderar på att lägga ut någon med, men jag lutar mer åt att gömma i skogen... de vi sökte idag fanns under en stuga, i ett konstverk och under en lastbrygga. I en av dem kan man byta pocketböcker...