Senaste inläggen

Av Astrid - 22 mars 2009 20:26

Vilken härlig dag! Vi har varit till mina föräldrars stuga och grillat korv. Eftersom vi sov lite länge imorse (varför ska man stiga upp tidigt en söndagsmorgon??) hann klockan bli mitt på dan innan vi kom iväg. När vi närmade oss säg vi att det redan rök ur våran grill... Det var mamma och pappa som, trots att de sa igår att de inte skulle ut dit, nu var där och satt och gonade sej i vårsolen.


Massor av snö är det där som vanligt och H tog sej för att gräva fram brunnen. När vi ska vara där till påsk (mamma och pappa ska åka bort då så vi får huset för oss själva) behöver vi använda brunnen. Att det som vanligt rasat från lagårdstaket över brunnen så att drivan går upp till taket skrämde inte honom.


Vovven verkar lite bättre idag, men han sörjde nog hårt att han inte fick följa med. Tur att han inte fattar vart vi åkte, stugan är ju hans tredje hem. G fick inte heller följa med. Han har ordentligt med halsfluss, han pratar som en stockholmare ikväll med såna där fina i:n....  :D  Jo det är synd om honom men det kan man inte säga för han tycker redan ordentligt synd om sej själv...  :)

Imorgon vanlig arbetsdag. Ha det gott!

Ute
Av Astrid - 21 mars 2009 18:48

Det går lite tungt för Skellefteå AIK. Matchen i torsdags slutade snöpligt när Färjestad gjorde första målet i matchen med bara en halv minut kvar. Och inte gick det bättre idag, det blev hela sex mål i baken för AIK.  :(  Men det är bara att bryta ihop och komma igen, det är ny match på måndag och då ska AIK skrälla....  =)


För en annan  har livet gått rätt bra sista dagarna. Jag har kanske redan brutit ihop och kommit igen, men det löns väl knappast tro att det var sista gången. Vovven har inte blivit bättre trots kortison, men vi provar en kur till. Jag har fixat grind till trappen, undergörande täcke och sele, så det vore väl rackarn om han inte skulle bli bättre. Gubben har redan räknat ut honom eftersom han "är så gammal", men jag vet inte jag... Vovven kanske också kan överraska....


Idag har jag gjort en hel del, till allas förvåning. Jag har städat, diskat (visserligen i maskin men ändå), handlat, fixat grind, varit till kyrkan och kokat palt (nä, jag kokade inte palten i kyrkan, det gjorde jag hemma. Den blev god och uppskattad). Och följt hockeyn och stickat en häl. Funderat över nästa stickprojekt har jag också gjort och nu tänker jag kanske gå på konsert i kyrkan. Eller kanske det bara blir fika? Församlingen har haft grejjer hela dan (våfflor, hamburgare, middagsbuffé, konserter, uppträdanden, musikal, körer, soloartister mm) till förmån för fasteinsamlingen till "hela världen". G har känning av halsfluss och får vara hemma med vovven.


Vi hörs!

Av Astrid - 19 mars 2009 19:30

Idag har Skellefteå laddat. Jag tror knappt det finns ett hörn i vår stad där det inte diskuterats ishockey idag, t o m barnen och vi har funderat över hur det ska gå.... och jag har inte tid att skriva mer, för nu ska jag sätta på radion och höra hur det går (sticka kan jag göra ändå :)   ).  Ha det gott!!!


 HEJA AIK! HEJA AIK! HEJA AIK! HEJA AIK! HEJA AIK! HEJA AIK!!

Av Astrid - 12 mars 2009 20:07

Jag har stickat en del under denna tid av blogg-tystnad. Men bara sockar. Mina stora projekt ligger som ufon i en hög tillsammans med ett antal oblockade klara projekt.


Ett par av sockarna ska jag ha själv, de röd-bruna. De är stickade i ett 6-trådigt Regia, design Kaffe Fassett utan mönster. Det gick ett helt nystan till varje socka!

Sen fick jag en vag beställning på ett par sockar åt en fyraåring. Trots att jag jobbar hela dagarna med såna så har jag ingen större koll på hur stora fötter de har, så först stickade jag de gröna av ett restgarn jag hade. De blev inte stora men väldigt fina.... =)  Då tog jag ett annat restgarn och gjorde de ljusare. De blev alldeles lagom och värmer numera fötterna på en liten tjej. Den uppmärksamme kanske retar sej på att ränderna inte är lika på sockarna i paret, men jag har stickat från båda ändarna på nystanet för att vara säker på att garnet skulle räcka lika långt på båda sockarna....


Just nu stickar jag på marssockarna, Nutkin. Men jag var inte riktigt nöjd med dem, de blir för smala för mej. Jag hade precis bestämt mej för att riva upp och börja om (jag har stickat drygt halva den första) när jag beklagade mej för en arbetskamrat. Hon tyckte inte synd om mej utan sa att jag skulle göra dem klara - hon ville ha dem, trots att hon inte sett varken garn eller mönster... Tur att vi är olika, att alla har inte lika grova ben som jag....  =)

Av Astrid - 12 mars 2009 19:57

Ja, det är lustigt hur livet svänger. Förra veckan var "livet bara lite för mycket" som Georgia säger i "Livets aviga och räta". Jag gruvade mej för att gå och jobba i måndags, skulle jag orka med ungarna när jag kände mej sån? Och så visar det sej att livet är mycket lättare den här veckan. Ungarna har varit snälla och grabbarna har hjälpt till hemma och träningarna har varit roliga och framför allt har det mesta flutit på och jag har inte behövt stressa...


I tisdags gjorde jag nåt roligt, synd bara att ingen fler trodda att det skulle bli kul  =)  En geocachare hade ordnat ett event, en träff, på kondiset i stan. Jag känner inga andra geocachare men har ju förstått att d e finns. Eller? Det var bara jag som anammade kallelsen och kom för att fika, så jag och arrangören och hans två flickor (inbitna geocachare de med) fick fika själva. Tjejerna hade lagt ut en cache som publicerades samma kväll och de tyckte nog att det var konstigt att jag inte satsade på att bli först att hitta den (att bli FTF; first to find) men jag har inget sug efter att knata uppför slalombacken i djupsnön.... Nån måtta får det vara på nördandet   =)

Av Astrid - 4 mars 2009 20:32

Tänk att liknande händelser kan upplevas så olika beroende på vilken veckodag det är. Till exempel väder, en söndag är smågrått väder med lite snö ett härlidt väder, lämpligt för långsamma promenader. Men en måndag är samma väder bara grinigt. En trött hund känns dödssjuk på en tisdag men bara lite ur gängorna på en fredag...


Voffen har varit risig. Han hade problem med ett diskbråck för två år sen och sen vi flyttade till Kåge har han till och från sett lidande ut (vi har två våningar nu, och tydligen är det jobbigt för en tax att hoppa trappa). De sista veckorna har han inte legat i G:s säng som han brukar, han vill inte hoppa ner utan han har hållit sej på golvnivå. I helgen skrek han ibland när man tog i honom och ibland annars med, och i måndags kväll skrek han nästan varje gång man rörde honom. Natten mot tisdag sov han dåligt och jag fick nog. Jag stängde trappen för honom, utfärdade order till G (som har sportlov och hundvakt) att voffen skulle bäras upp och ner, och bara gå som han ville ute. När jag kom hem på tisdag hade vi en annan voffe (fast ändå samma), en glad och pigg en. Idag har vi varit till veterinären och hon klämde, tog röntgen-bilder på ryggen och skrev ut kortison. En sele inhandlades, så att han ska slippa halsbandets ev slit på nacken och jag beställde ett special-täcke, ett sk "back-on-track". Här ska det bli slut på lidandet minsann!! Vila ska han också, men jag vet av erfarenhet at det inte är så lätt, han är ju van att röras en hel del. Han tar sej redan friheter och hoppar upp i sängar och uppför trappen när vi inte är snabba nog... :)


Annars är det torsdag imorgon och inte alltför långt till helgen. Det känns nu som om jag ska överleva den här veckan med.

Ha det gott!!

Av Astrid - 1 mars 2009 14:35

Nu har jag varit iväg och ridit islandshäst. Hos "Stall Edall" i Ljusvattnet. Vilken härlig tur det blev! Vi hittade av precis när det var strålade sol över det vita landskapet och det gnistrade överallt eftersom det fallit ett lätt snöfall imorse. Hästarna var pigga och glada och alldeles otroligt lurviga (pax inte vara där när de börjar fälla pälsen...  =)  ) och vi var ute i en och en halv timma. Antagligen ska jag vara lämmen imorgon, men det är det värt. Inte har vi frusit speciellt heller trots att det nog var runt -10 när vi for. Solen värmde på ryggen och vi red som i ett vykort! På riktigt! Jag måste fundera på om jag ska ta upp ridningen igen, det är bara så himla dyrt när man måste låna häst...

Ute
Av Astrid - 22 februari 2009 18:45

Ibland skulle jag vilja att man kunde koppla datorn direkt till skallen så att man kunde få in sina tankar direkt i ett ordbehandlingsprogram. Tänk så många brev jag skulle ha skrivit, och så fina inlägg det skulle bli i bloggen! För att inte tala om mängden!


Om jag hade kunnat det skulle ni ha fått en alldeles förträffligt litterär beskrivning av vägen mellan Skellefteå och Lycksele. Alla småbyar, skogen, hyggena, ljuset, snön, riporna (! Jo, det satt två ripor på vägen, bara en liten bit från Norsjö. Jag trodde att såna bara fanns i fjällen.... ) och bildårarna  :) . Men nu får ni ingen sån fin beskrivning, jag skriver bara att jag har varit i Lycksele i helgen. Gubben skulle sjunga i dag och då var det läge för mej att åka dit för en gångs skull. Det är lite nervöst att lämna grabbarna ensamma en hel helg, men huset står kvar nu när jag kommit hem. Hur ska det då kännas när vi flyttar och G ska gå gymnasiet här, dvs bo här bara med H för veckorna? Huu.


Vi har haft ett härligt vinterväder i helgen (efter -20 till -35 i två veckor kallas -10 för "härligt"), så vi har varit mycket ute. Dels såg vi rally på älven (vi iddes inte köpa nåt program, men bilarna gasade på bra och sladdade härligt), dels tittade vi på hus. På utsidan. Det gäller att hitta "rätt" läge... :)  Vi åkte bl a till Knaften, men huset som var till salu där låg mitt i byn, med så mycket villagata-känsla som man kan få i en så liten by. Jag vill ha ett hus som står ute om natten, som min mamma brukade säga (jag är uppvuxen i hyreshus mitt i staaan).


Sen gick vi på kafé! Kaféer och frisörer finns det gott om i Lycksele (och geocacher). Men det som tilltalar mej mest är att stan är så liten. Det är gångavstånd till allt, och på vintern när man kan gå på isen tvärs över älven är det nära överallt. Sämre är väl att det kanske inte är så enkelt att få jobb i en liten stad. Och att det blir långt till gamla bekanta och släktingar som man vant sej vid att ha nära. Då är det bra att grabbarna blir kvar så att man kommer att bli tvungen att åka tillbaka hit ibland...


Nåja, det blir ingen flytt före sommaren och kanske inte förrän till senhösten. Allt beroende på G:s gymnasiestart, bostadsfrågan och jobb åt mej. Så är det.

Ha det gott!!

Ovido - Quiz & Flashcards