Jag funderar allvarligt på att gå med i stickameras sockklubb. Och vad skulle eg hindra mej nu? Jag har ju numera den här bloggen och det måste man ha för att vara med, och jag har märkt att det är många som är med men som inte stickat ett enda par av klubbens sockor.... Garnet har jag också. Så det är nog bara att slå till.

Idag har jag gjort allt det som jag inte brukar göra, och allt på samma dag. Efter jobbet gick jag på massage, och hon plågade mej verkligen. Att en så liten massör kan göra en så illa - tur att det är för att jag ska bli bättre i ryggen!! Alla som provat massera mej klagar över att jag är så stel och spänd och har många knutar [:)] så nu har jag bokat in en tid till. Då blir det tredje gången på två månader, om jag får pengar när jag fyller år ska jag gå ett par gånger till innan jul. Kanske det kan få mej smidigare?

När jag gick från massagen gick jag genom gallerian mot bilen. I en affär hittade jag örhängen, jag har tittat på dem ett tag men inte ansett mej i tillräckligt behov. Tydligen tycker ingen annan heller att jag behöver nya smycken, så då köpte jag dem själv. Kassörskan lurade mej att köpa en lott till förmån för cancerforskning och jag är inte särskilt duktig på att stödja insamlingar, så jag lät mej luras att ta en nitlott. Finns det nåt annat?

Jag gick vidare mot utgången och såg in i Hufvudsakens (frisörsalongens) drop-in och där gick en frisör och sopade golvet. Som vanligt tar det emot att beställa tid hos min frisör och när jag väl ringer henne har hon inte tid när jag har, så jag frågade om den här möjligen hade tider över. och det hade hon!! Dyr var hon, men nu är jag klippt så nu ska jag beställa en tid strax före jul hos Mia och allt är frid och fröjd!!!

Lite fascinerande var det att sitta nästan mitt i gångstråket och bli klippt, alla andra såg mej men jag såg inte dem. (man kan ju inte vända på huvet när man blir klippt...) När jag sen hör en röst prata med någon annan där ute, eller i telefon, som jag känner igen var det extra fascinerande. Jag får höra sen om min jobbarkompis såg mej eller inte men jag kände igen henne på rösten.

Nyklippt gick jag med bestämda steg mot bilen, men jag kunde inte låta bli att titta in på skoaffärn för att se om de hade fått in några vinterskor åt mej, och det hade dom.... Som tur var ringde H medans jag provade skor och ville åka med mej hem, så då blev jag tvungen att gå till bilen. Tur det annars har jag haft hela stan med mej hem..... [:D]

Vi åt en trevlig middag utan stress, jag och H, det var länge sen sist. G var på ledarutbildning och fick middag där. H har mycket läxor nu och dessutom ska han oroa sej för körkortet, kompisarnas vilda uteliv och världens väl och ve, så där som man gör när man är 17. Tur att han inte är rädd för vuxna utan kan be om vägledning och stöd från många.

Oj vilket långt inlägg!!